Fjortonde kontakten Tisdag, 29:e april kl. 14.00


  • (Nummereringen er en fortsettelse av nummerekkefølgen fra
    kontakt nr 13).

  • + Jag längtar starkt efter lite andlig förfriskning,
    Semjase, därför skickade jag mina tankar till dig och
    anropade dig.

  • 51   Semjase. Det gläder jag mig mycket över, men finns det
    ingen i din omgivning, som du kan diskutera om andliga ting
    med ?

  • + Tyvärr inte, för alla de som intresserar sig för detta
    område bor långt avsides, eller de måste å andra sidan gå
    till sina arbeten. Det är dem icke förunnat att indela sin
    arbetstid så, som jag kan göra i mitt fall. Av dessa skäl
    kan vi träffas högst varannan eller var tredje vecka, för att
    då utbreda oss inom andliga områden.

  • 52   Semjase. Det är inte bra, för under sådana omständigheter
    blir den andliga utvecklingen lidande.

  • 53. Ni måste därför välja kortare tid mellan
    sammankomsterna. minst en träff varje vecka.

  • 54. Det vore mycket bra om ni kunde gemensamt skaffa en
    plats, där ni kunde bygga er ett centrum och leva i den
    närmaste omgivningen tillsammans.

  • 55. Då skulle ni ha möjlighet att dagligen arbeta med
    andliga frågor.

  • + Det är en mycket god ide, Semjase, men det har min vän F.L.
    och jag själv redan tänkt på. Vi tänkte oss därvid en stor
    bondgård, något avsides liggande, och lämplig för vårt
    ändamål. Men förverkligandet bereder oss svårigheter, för
    sådana objekt är oerhört dyra, och vi måste åtminstone lägga
    upp 500.000 Sfr på bordet.

  • 56   Semjase. Om ni samarbetar på allvar, då skulle ni kunna
    realisera denna plan.

  • 57. Jag är också gärna beredd att hjälpa till med kristaller
    och stenar, som ni kunde avyttra, så att ni snabbare finge
    ihop kapitalet.

  • + Jag har redan sagt en gång, Semjase, att jag inte på något
    enkelt sätt kan sälja dessa ting med det beskedet, att de
    skulle härstamma från någon stjärna osv.

  • 58   Semjase. Gör dig inga bekymmer för detta, för jag har
    funderat över saken och funnit en utväg.
  • 59. Sälj endast kristallerna och stenarna mot ett
    vederbörligt kvitto, och med den förklaringen, att det
    beträffande de avyttrade stenarna och kristallerna rör sig
    om….. ………. ( beteckning ), men att deras ursprung
    inte går att ta reda på med jordiska metoder och beviskrav.

  • 60. Nämn sedan inte heller varifrån kristallerna och
    stenarna kommer, utan skriv bara på kvittot att det handlar
    om kvarts, malakit, rosenkvarts osv.

  • + Menar du att detta skulle fungera ?
  • 61  Semjase. Logiken innebär, att detta är rättmätigt enligt
    era lagar, och att det inte skulle innebära något bedrägeri.

  • 62. Under den senaste tiden har jag studerat er lagstiftning
    noga, och då har jag stött på ett stort antal lagar, som i
    varje avseende är en mänsklig livsform ovärdiga. Ofta är
    lagarna så dumma och primitiva, att jag mådde illa när jag
    studerade dem.

  • 63. Endast i några mycket få lagar finns det ett spår av
    lagmässiga slutledningar, ty 93 % av er lagstiftning saknar
    all mänsklig värdighet och allt förnuft, för att inte tala om
    vett och logik.

  • 64. Vi visste nog tills nu, att inte allt stod rätt till med
    er lagstiftning, men vi hade ingen anledning till eller något
    behov av att syssla mer ingående med den, förrän du gjorde
    mig uppmärksam på den.

  • 65. Men att det stod så illa till, det överträffar det
    värsta som vi kunde föreställa oss.

  • + Tyvärr har du rätt, för jag konstaterade detsamma för flera
    år sedan. Men att diskutera om det är meningslöst, för det
    har att göra med hela folkets inställning att sådana lagar
    överhuvud taget kan existera. Folket i gemen måste resa sig
    upp emot dessa lagliga manipulationer, för att en ändring ska
    kunna komma till stånd.

  • 66   Semjase. Du talar mycket klokt, men ändå är det den
    enskilde, som kommer med idèn; den idé, som sedan kan sprida
    sig utåt och rycka med sig folkmassan.

  • + Det står mig helt klart, men jag bedömer det så, att den
    tändande idén inte kan utveckla sig till en brinnande fyr
    förrän glöden har blivit intensiv nog. Med detta menar jag
    det, att kunna låta Andens kraft bli verksam. Men då krävs
    det, att denna nämnda folkmassa först skakar av sig den
    förlamande religionen, innan den kan nå fram till kunskaps-
    och vishetsenlig bedömningsförmåga.

  • 67   Semjase. Du uttalar min egen åsikt, precis som om du
    skulle ha läst mina tankar.

  • + Det kan nog vara så, för jag har ofta kunnat konstatera,
    att andliga sanningar harmonierar, även om de beskrivs med
    annat ordval. Det har du ju också själv sagt. Det är bara
    det, att det mången gång är fördömt svårt att foga sig i
    sanningens krav.

  • 68  Semjase. Det där låter så egendomligt – någonting tycks
    bekymra dig.

  • + Eftersom du ändå frågar – men säkerligen kommer du inte att
    tycka om vad jag har att säga.

  • 69  Semjase. Tala ut, även om jag inte skulle gilla det du
    säger.

  • + Det gäller dina hårda bestämmelser beträffande några av
    mina bekanta.

  • 70   Semjase. Du kan väl inte smälta detta för att dina
    känslor revolterar ?

  • + Precis. Jag tycker helt enkelt att din väg är för hård, ty
    varje människa har rätt till att lära och låta sig bli
    undervisad.

  • 71   Semjase. Visst, men det är tydligt att du har dragit in
    för många faktorer, när jag talade om att nämnda personer
    skulle utestängas eftersom det handlar om viktiga
    förhållanden.

  • 72. Jag har ju i alla fall sagt, att jag inte kan förbjuda
    en kontakt, men att jag måste ha det kravet, att personerna i
    fråga utestängs från viktiga saker tills dess att de har
    funnit sin andliga väg, vilket så vitt jag kan bedöma dock
    torde ta sin rundliga tid.

  • + Vad menar du med ‘viktiga saker’ ?
  • 73   Semjase. Att personerna inte får tillfälle att se mitt
    strålskepp, och att de inte kommer med på foton som visar
    mitt skepp.

  • 74. Dit räknas också att de inte får gå med till
    kontaktplatsen, om det eventuellt skulle komma på tal, och
    att kontaktstället inte får nämnas innan kontakten har ägt
    rum.

  • 75. Undantag är naturligtvis inte uteslutna, om jag finner
    att så vore lämpligt beträffande en eller annan person.

  • 76. Möjlighet för ett sådant undantag föreligger redan,
    åtminstone för din bekante, herr J., ty under de senaste
    veckorna har åtskilliga förändringar ägt rum inom honom, som
    länder honom till andlig utveckling och därmed till hans och
    vår fördel.

  • 77. Men tyvärr räcker inte det måttet till, som det nu är,
    för att jag skulle kunna förklara mig vara beredd att tillåta
    honom full insyn i alla ting, vilket jag nu därför måste
    förvägra honom.

  • 78. Tyvärr känner jag inte till hans andliga
    utveckligsförmåga, varför jag inte kan fastslå hur länge
    framåtskridandet kommer att bestå.

  • 79. Å andra sidan skulle jag inte vilja utforska hans tankar
    av skäl som jag redan har nämnt en gång.

  • 80. Att han jobbar hårt inom sig själv, det är helt klart
    och säkert, utan varje tvivel.

  • 81. Mannen utkämpar inom sig själv en mycket hård kamp, som
    kommer att vara ännu mycket intensivare från och med
    morgondagen.

  • + När du gav dina instruktioner sade du dock, att herr J.
    skulle tänka i rent materiell-intellektuella banor, och sedan
    var du fortfarande av samma åsikt vid den senaste kontakten
    den 25:e april. Hur rimmar det då med vad du säger just nu ?
    Det blir jag inte klok på, även om jag gläder mig
    utomordentligt över din ändrade inställning.

  • 82   Semjase. Det har på intet sätt med min inställning att
    göra, utan bara med fakta: Under dagarna från den 26:e april
    tills i dag har det ägt rum allehanda nytt i herr J`s
    innersta, om också mycket av detta har skett omedvetet och
    utan hans kontroll.

  • 83. Under dessa få dagar har en omvandling skett, som
    normalt andra människor skulle behöva åratal för att
    åstadkomma.

  • 84. Men att detta har hänt först nu och så plötsligt inom
    honom har sin grund i religionerna, av vilka han slets hit
    och dit under så gott som hela sin levnad.

  • 85. Genom dessa blev han vilseledd, och han hemföll ofta åt
    än den ena och än den andra ytterligheten. Det blev tidvis
    så allvarligt, att han inte visste vad han skulle acceptera
    som riktigt.

  • 86. Som så mänga jordemänniskor blev han vilseförd genom
    irrläror, men han genomskådade felen och blev utrustad med en
    sund misstro.

  • 87. Men en misstro, som inte hade något med falskhet att
    göra, utan med ärlighet, och som är hans sanningssökandets
    väg.

  • 88. Detta kommer både han och du att bli medvetna om i
    morgon, och det med all önskvärd tydlighet.

  • 89. Och just detta kommer för herr J. att vara den egentliga
    andliga impulsen till att grundlägga en utveckling av hans
    dragning till det andliga.

  • 90. Jag har tillåtit mig att skåda en smula in i framtiden
    beträffande detta, och då betrakta några detaljer i hans
    utveckling.

  • 91. Jag har också som hastigast tillåtit mig under dessa
    dagar att få ett allmänt intryck av hans innersta, varför jag
    nu kan förklara allt detta.

  • 92. Tro mig, morgondagen blir inte särskilt lätt för herr
    J., ty hans känslor kommer att försöka gå sina egna vägar
    inom honom, det kunde jag urskilja mycket tydligt.

  • + Det här är mycket intressant för mig, Semjase, nu förstår
    jag bara inte varför du alltid talar om morgondagen ?

  • Semjase 93. Jasså, ja, det kan du naturligtvis inte veta.
  • 94. Framtiden visade mig, att herr J. kommer till dig i
    morgon på eftermiddagen, och att han genast kommer att läsa
    igenom den tolfte kontaktberättelsen i dess viktigaste
    punkter på ort och ställe.

  • 95. Det gäller då vissa iakttagelser som du gjort, varefter
    ni båda kommer att diskutera vissa saker.

  • 96. Men därvid får du ännu inte tala med herr J. om det, som
    jag just har förklarat allt om för dig.

  • 97. Det får du tidigast göra 14 timmar efter ert samtal, för
    först måste han till viss grad smälta det som står i den
    tolfte berättelsen.

  • + Du får mig att le, Semjase, för ditt framtidsskådande kan
    inte stämma helt, åtminstone inte tidsangivelserna. Herr J.
    har nämligen per telefon underrättat mig om att han kommer
    till mig redan på förmiddagen, men inte först på
    eftermiddagen, som du vill ha det till att du har sett i
    framtiden.

  • 98   Semjase. Du betvivlar alltså mina ord ?
  • + Exakt, fastän jag ställer stora krav på dig när det gäller
    ting liknande framtidsskådande. Sånt tror jag helt enkelt
    inte på, för du vet ju att jag är absolut inte vidskeplig.
    För mig räknas bara verklighet, fakta, sanningar och det
    effektiva vetandet. Antingen du vill eller inte, så måste du
    alltså först bevisa för mig att din förutsägelse stämmer
    innan jag kan acceptera den som ett vetande. Men jag låter
    mig gärna och när som helst bli undervisad och överraskad.

  • 99   Semjase. Jag förstår nog, men överraskningen kommer
    tvivelsutan att vara på din sida.

  • + Det får jag väl se, men en sak stör mig i din förklaring,
    nämligen att du har stökat omkring i herr J`s innersta, trots
    att du har sagt att sådant skulle du bara göra i yttersta
    nödfall.

  • 100  Semjase. Du är lika enveten som någonsin, men jag vill
    inte förtiga informationen: Under de senaste dagarna har herr
    J. Två gånger sysselsatt sig intensivt med vår sak. Därvid
    avvek från honom omedvetet några tankar, som var riktade mot
    mig, och som trängde fram till mig.

  • 101. Som sagt var skedde detta honom omedvetet, ty han
    känner inte till metoden för tankeöverföring.

  • 102. Men dessa tankar, som utstrålade från honom, föranledde
    mig att länka min uppmärksamhet till honom, varför jag så att
    säga tvångsmässigt trängde in i honom, varigenom jag kunde
    göra den bedömning som jag nämnde.

  • 103. Jag konstaterade då, att herr J. behöver en viss tid
    för att han skall kunna smälta alla angelägenheter.

  • 104. Därför behöver han också en längre tid på sig för att
    kunna bearbeta åsynen av mitt skepp på morgonen den 20:e
    april, så att han blir någorlunda klar över händelsen, vilket
    betyder att han inte ännu kan se klart. Men detta medför
    inget avbrott i hans inre kamp.

  • 105. Tack vare mina ‘inom-honom-forskningar’ har jag också
    konstaterat, att vi kan skänka honom vårt fulla förtroende
    gällande våra uppgifter, ty herr J. är absolut hedervärd och
    pålitlig, vilket dock inte utesluter att vi måste ge oss till
    tåls ännu en liten tid, innan jag kan upphäva mina
    föreskrifter, givna för hans person.

  • 106. Men detta har inget att göra med otillit eller misstro,
    utan jag har så bestämt med tanke på den andliga utvecklingen
    inom honom. Det kommer han säkert att förstå, ty
    förståndsmässigt är han vida längre kommen än andra i din
    grupp.

  • + Du talar ofta så fruktansvärt sakligt, när du beskriver
    människor och deras egenskaper. Det gör jag också,
    åtminstone delvis, men det irriterar ibland gruppmedlemmarna.

  • 107   Semjase. Dock står det klart för oss, att endast
    sanningen kan vara tjänlig, och just för dens skull skall
    ingen hänge sig åt falska känslor.

  • 108. Även dina närmaste vänner måste komma till rätta med
    verkligheten och foga sig i det jag bestämmer.

  • 109. Därför får de inte bli besvikna eller förnärmade över
    vad jag redan vid förra mötet förklarade, nämligen att det
    inte får framställas några fler foton som visar personer och
    skepp tillsammans.

  • 110. De bevis av detta slag som redan har gjorts räcker
    fullkomligt, och mer sådant behöver du inte.

  • + Än en gång, det är helt klart, Semjase. Men jag har märkt
    att även du kan göra fel, för du har gjort dig skyldig till
    en ordentlig tabbe, när du utplånade bilderna på dia-filmen
    från den 20:e april.

  • 111   Semjase. Det låter som skadeglädje.
  • + Det är det också på sätt och vis, om än inte en pik mot dig
    själv, utan mot er älskade höga teknik. Men det nämnda
    felet, det torde kunna ledas tillbaka till dig själv.

  • 112  Semjase. Inte heller vi är ofelbara, som jag redan har
    framhållit. Men vad ont kan jag och vår teknik lastas för ?

  • + Får jag verkligen säga dig det ?
  • 113  Semjase. Javisst, för också jag skulle vilja avhjälpa
    fel, som jag råkat göra.

  • + Då håller jag mitt munläder tätt, för jag skulle inte
    vilja, att du förstör ännu mera för mig.

  • 114   Semjase. Det kommer jag inte att göra, men jag vill bara
    inte begå samma fel två gånger, det var det jag menade.

  • + Kan jag lita på det ?
  • 115  Semjase. Förvisso, för du vet ju att jag inte ljuger,
    och för mig är det en fråga om bagateller.

  • + Naturligtvis. OK då – Du har förstört precis den motsatta
    halvan av filmen, så att även alla de andra bilderna blev
    lidande. Men omkring tio bilder är nog användbara, och på
    dessa ser man alla personerna samt ditt strålskepp.
    Visserligen är allt dimmigt och oklart, men fortfarande kan
    man faktiskt se allting.

  • 116   Semjase. Är det verkligen så ?
  • + Skulle jag nu å min sida ljuga för dig ?
  • 117  Semjase. Naturligtvis inte, och efter vad som skett är
    dessa frågor inte heller så särskilt viktiga.

  • + Det. lugnar mig oerhört, och efter alla dina förklaringar
    är jag också känslomässigt återigen på fötter.

  • 118  Semjase. Det förstår jag inte.
  • + Nu får du mig att skratta. Skulle det nu vara så svårt att
    förstå ?

  • 119   semjase. Jag förstår inte ditt ” på fötter “, vad skall
    det betyda ?

  • + Jasså, jo, det är ett sätt att uttrycka ” jag är återigen i
    form “, eller ” nu mår jag bra igen Semjase ( med ett ljust
    skratt )

  • 120. Du har mången gång talesätt, som rätt och slätt är mig
    främmande.

  • + Om du vore ett sådant jordeväsen som jag, då skulle du
    känna till, att sådana uttryck helt enkelt är ” inne ” i dag
    hos oss. De hör så att säga till det dagliga livet.

  • 121   Semjase. Jag förstår det, men jag å min sida ——-ett
    .ögonblick – jag förnimmer . . . . .

  • + Jag hör det också, Semjase, en traktor närmar sig.
  • 122   Semjase. Vi måste skiljas åt, annars kommer fordonet att
    bromsas och sättas ur funktion av skeppets skyddsskärm.

  • 123. Och det vore oklokt, för då skulle folk märka det
    ovanliga.

  • 124. Jag hade inte räknat med, att någon skulle förirra sig
    hit.

  • 125. Så lev då väl, och tänk på mina ord.
  • + På återseende, Semjase, och låt snart igen dina tankar gå
    till mig.

  • 126   Semjase. Det var en mycket trevlig avskedshälsning, men
    vi ses ju igen, min vän