Åttonde kontakten Tisdagen den 18.3.75 kl.15.04

---

Denne kontakt ägde rum två dagar tidigare än avtalat,
eftersom Semjase återvände två dagar tidigare från sitt
uppdrag.

• + I dag har jag hur många frågor som helst, om du tillåter.
• 1  Semjase. Bara det inte är alltför många.
• + Jag vet inte. Min första gäller materien. Vad är den ?
• 2  Semjase. Materia är en påtaglig tanke.
• 3. Den är en fast energiform som är konkret.
• + Det var upplysande, men hur uppstår materia ?
• 4  Semjase. Principen är mycket enkel, men jag får inte
  avslöja den.

• 5. Det är emellertid så att varje energi kan omvandlas
  till fast ämne.

• 6. Det behövs bara att man samlar tätt ihop energin i
  fråga och koncentrerar den starkt, så kan den förvandlas
  till fast materia.

• 7. På så sätt uppkommer de elementära byggstenarna i
  materiens fasta substans: neutron, proton och elektron.

• 8. Av dessa bildas sedan at omerna och mångfalden av
  kemiska föreningar, som sedan med sina tre olika
  aggregationstillstånd bildar det
  fasta ytterskalet, vilket dock är känt för era
  vetenskapsmän.

• 9. Fast materia och ur-energi är i alla avseenden
  likvärdiga.

• 10. Det innebär att urenergi är frigjord materia, liksom
  också urmateria är lösgjord energi.

• 11. Det betyder att allt utan undantag i universum består
  av materia eller energi.

• 12. De båda begreppen energi och materia utgör grunden ett
  och detsamma, men de representerar da formerna finämne och
  grovämne.

• 13. Grovämne innebär materia, finämne energi.
• + Det är gott och väl, men det förklarar inte vad jag
  £rågade om. Jag skulle nämligen vilja veta hur materia i
  grund och botten uppstår.

• 14  Semjase. Ur urenergi naturligtvis.
• + Du preciserar dig inte tillräckligt. Jag tror att jämte
  urenergin är väl också något annat avgörande, för efter vad
  jag vet hör alltid två faktorer – som var och en själv
  bildar en enhet – ihop, och de bildar då tillsammans en ny
  enhet.

• 15  Semjase. Du är outtröttlig och gör det svårt för mig.
• + Det vill jag inte.
• 16  Semjase. Nåja – jag upplyser dig om allt så långt jag
  får, fastän även när det gäller detta känner du tydligen
  till mer än vi tilltrodde dig. Materia är
  förkroppsligandet av en idé.

• 17. Som energi är materian finstoffug, och som massa
  hög-koncentrerad och förtätad.

• 18. Båda slagen kan man framställa med hjälp av apparater.
  Även ni tillämpar ju detta på flera sätt redan. Men normalt
  skapas de helt naturligt, nämligen genom andlig kraft som
  föregår idéen.

• 19. I grund och botten har detta sitt ursprung i Skapelsen
  – en oerhörd andeform – en faktor som å andra sidan
  återigen gestaltar urenergi.

• 20. Ur den är idéen framsprungen.
• 21. Andens kraft (kraften samt den energi anden
  representerar) förtätar och koncentrerar sedan idéen til
  finmateriell energi, som sedan genom ännu högre
  koncentrasjon förtätas till grovmateriell, till materia.

• + Då är faktiskt hela universum – med all vad därtill hör
  – inget annat än en tanke, som förtätats och koncentrerats
  till fin- och grovmateriell energi ?

• 22  Semjase. Javisst.
• + Men vad är då denna oerhört andliga form, faktorn
  Skapelse ?

• 23  Semjase. Den består av en idé i sig, som själv
  förtätats till ursprunglig energi.

• 24. Mer vet inte heller vi om den.
• + Ungefär så har jag föreställt mig. Men jag har ännu fler
  frågor, Semjase.

• 25  Semjase. Fråga bara, men du måste vara medveten om att
  jag inte får röja några hemligheter som ännu så länge
  skulle kunna vara skadliga för jordemänniskans andliga
  utveckling.

• 26. Var därför snäll och bespara mig frågor av
  vetenskaplig natur o.s.v., för hädanefter måste jag lämna
  sådana frågor obesvarade.

• + Men det är just sådana frågor jag fortfarande har i
  lager, och som jag har fått i uppdrag att ställa till dig.

• 27  Semjase. Om dessa frågor är sådana, att jag har
  befogenhet att besvara dem skall jag naturligtvis göra det,
  men bara för att du skall bevara din image, eftersom svaren
  på frågorna är förväntade.

• 28. Men kom i fortsättningen inte med fler sådana frågor,
  för jag måste undanhålla dig svaren.

• 29. Dylika frågor skulle föra alltför långt, och till slut
  ge jordemänniskorna mer kunskaper än vad som vore bra för
  dem.

• 30. Deras andliga utveckling är helt enkelt nnu alltför
  hämmad i alla avseenden.

• 31. Men om du däremot kommer med egna frågor, som ligger i
  ditt eget utvecklingsintresse, då kan jag avgjort gå vidare
  med mina svar, det vet du.

• 32. Du får bara inte sedan berätta om vissa saker, de jag
  ber dig att behålla för dig själv.

• 33. Dina vänner och bekanta har på intet vis framskridit
  så långt som du.

• 34. En del av dem kan du enligt schemat placera in i
  perioderna 3/2, 3/1 och även 3/3.

• 35. Bara en enda av dina nuvarande vänner faller in i
  gruppen 3/7.

• 36. Men alla är de underkastade obetvinglig lust och ett
  behov av att vilja tränga fram längre än det vore andligen
  gagneligt för dem.

• 37. Därför ställer de dig frågor, vars svar överstiger
  deras fattningsförmåga.

• 38. Och samma trängtan får dem att önska att komma i
  förbindelse med oss.

• 39. Detta trots att de väl vet att det inte blir möjligt.
• 40. Först måste de lära känna den grundläggande elementära
  sanningen och erkänna den som sådan, innan de kan komma
  vidare.

• 41. Men ännu är de i tvivlets tillstånd och vill inte låta
  sanningens sanning som sådan verka i sig.

• + Det var inte min avsikt att såra dig, Semjase.
• 42  Semjase. Så uppfattade jag det inte heller, men jag var
  tvungen att göra allt helt klart för dig.

• + Tack, men får jag komma med de återstående frågorna ?
• 43  Semjase. Javisst.
• + Hur står det till med vår molekylärbiologi ? Är vi på
  rätt väg i utvecklingen ?

• 44  Semjase. Ni har t.o.m. hunnit mycket långt.
• 45. Det felas er bara ytterlig e några få insikter, så
  öppnas oanade portar för er.

• 46. Era vetenskapsmän har nått nära stora upptäckter och
  insikter med därav följande mycket stora möjligheter.

• 47. Mer får jag inte säga om detta.
• + Jag är nöjd med detta, tac ! – Min nästa fråga gäller
  genen, som bildar arvsfaktorn. Får du säga mig något om den
  ?

• 48  Semjase. De är bärare av ärftliga egenskaper i
  färgkropparna.

• + Det har jag klart för mig, men vilka är betingelserna för
  en gen, och är kromosomerna enhetliga för alla livsformer ?

• 49  Semjase. Det är de inte, vad den andra frågan
  beträffar.

• 50. De är olika allt efter väsensart, och även till
  antalet varierande.

• 51. Men mänskliga livsformer förfogar normalt över samma
  antal kromosompar.

• + Har dessa färgkroppar då något slag av inflytande över
  livsformens åldersgräns ? Eller är åldern en genbetingad
  faktor ?

• 52  Semjase. Ja, den är genbetingad.
• 53. Generna styr cellfunktionerna via hjärnan och
  livsanden, och de reglerar cellernas liv, sörderfall och
  återbildning.

• + Tack, det räcker. Vilka funktioner har kromosomerna
  själva ?

• 54  Semjase. De bestämmer livsformens art, form och kön.
• 55. De är i grunden bärare av generna, som är faktorer som
  påverkar kromosomerna och alltefter faktortyp förorsakar
  normala eller felaktiga kopplingar, och som också kan
  framkalla mutationer.

• + Faller mongolismen under en sådan mutation ?
• 56  Semjase. I det sammanhanget bara delvis för oftast
  beror den på en groddcellskada som kan uppstå av många
  orsaker, och ge upphov till en övertalig kromosom.

• + Jag förstår tyvärr för lite av detta, men svaret räcker
  för mig. Men vad består kromosomerna av ?

• 57  Semjase. Overvägande av äggviteämnen och nukleinsyror.
• + Det är nog bra, men vad har detta med ärftlighet att göra
  ?

• 58  Semjase. Du släpper då verkligen inte taget !
• 59. Varje gen äger ett arv av en gång befintliga
  kännetecken.

• 60. Varje enskilt kännetecken bär inom sig egenskaper som
  lånats från de båda avgörande faktorerna, nämligen negativa
  och positiva, manliga och kvinnliga.

• 61. Åtskilligt annat inflytande resulterar emellertid
  också i “felkopplingar” eller “felodlingar”, ur vilka
  muterade livsformer kan uppstå.

• 62. Det kan inträffa att en dominant gen skärmar en
  recessiv gen, så att denna inte kan komma till utveckling.

• 63. Men trots detta kan sedan båda generna nedärvas.
• 64. Naturligtvis kan generna också med tiden förändras, ty
  liksom allt i universum är också de underkastade en
  utvecklings- eller degenerationsprocess.

• + Jag förstår, även om det här inte precis ligger inom mitt
  typiska kunskapsområde. Men hur förhåller det sig då med
  nedärvt vetande eller helt enkelt med intelligensen ?

• 65  Semjase. Det hänger på intet sätt ihop med genen, ty
  intelligens är beroende av andlig utveckling.

• 66. Andligt tänkande och de faktorer som uppkommer därav,
  såsom andligt vetande, vishet och intelligens är rent
  andliga faktorer, som emellertid tar organiskt säte i
  hjärnan, som består av syrasubstanser.

• 67. Dessa syror bildar bärare av andlig vishet och
  intelligens i fast form, medan anden dock som stomme inom
  sig själv bär samma vetande i form av finmateriell faktor.

• 68. Också som grovmateriell livsform är allt
  dubbelfaktorbestämt. Alltså måste den rent andliga eller
  finmateriella livsformen också finnas som grovmateriell
  form.

• 69. I detta fall betyder det alltså att vishet och
  intelligens existerar såväl som andeenergiform, men också
  som grovmateriell form, d.v.s. organisk syra.

• 70. Därför är det möjligt att vidareöverföra vishet och
  intelligens grovmateriellt.

• 71. Det vill säga att dessa syror kan tagas från en hjärna
  för att åter inplaceras i en annan.

• 72. Därigenom kan hela livsformsraser föras fram till ett
  enhetligt vishets-, vetande- och intelligenstillstånd, utan
  att varje enskild individ måste gå igenom de olika
  utvecklingsperioderna.

• 73. På så sätt kan t.o.m. en “nyandeform” (som
  jordemänniskan ofta felaktigt betecknar som sinnessjuk
  eller idiot) ges ett högt utvecklat vetande och sålunda bli
  till en högutvecklad livsform.

• 74. Men i denna riktning arbetar redan era vetenskapsmän
  sedan länge, och de kan också notera mycket stor framgång
  – även om detta inte är känt för den breda massan.

• 75. Intelligens och vishet är alltså på intet sätt
  genbetingade, ty de överflyttas och medförs endast genom
  den ande, som har sin boning i kroppen.

• 76. Detta betyder alltså, att en intellektuell eller
  mycket vis människa kan få avkomlingar som jordemänniskan
  betecknar som sinnessjuka eller idioter, och å andra sidan
  kan människor med svag ande och låg intelligens föda
  efterkommande med ofantlig ande- och intelligensutveckling.

• 77. Detta hänger verkligen bara samman med hur långt
  förståndsmässigt utvecklad respektive ande är som har sin
  boning i kroppen.

• 78. Men vore vishet och intelligens genbetingade, så
  skulle en ny-ande aldrig kunna finna sig en boning (kropp),
  under det att de redan bestående livsformerna mycket snabbt
  skulle förintas och dö ut, eftersom de alltför snabbt
  skulle förandligas.

• 79. Eftersom endast allt högre och högre utvecklat liv
  skulle födas, skulle det inte längre kunna bjudas
  ny-andarna några möjligheter till liv och utveckring.

• + Men varför ärvs då sinnessjukdomar ?
• 80  Semjase. Verkliga sinnessjukdomar beror på en våldsam
  förvirring hos en redan vetandemässigt utvecklad ande.

• 81. Och då generna står under andens inflytande uppfångar
  de även dessa forvirrade impulser, magasinerar dem, och
  skapar därav den oordnade föreställningen åt den förvirrade
  livsformen.

• 82. Dylika skadade livsformer normaliseras emellertid åter
  från generation till generation – genom andens ständiga
  vidareutveckling, genom den periodiskt betingade
  evolutionen.

• 83. Det innebär alltså att genom andens förvirring vållas
  avbräck i levnadsviktiga funktioner hos generna genom
  felstyrning av vissa faktorer.

• 84. Denna felstyrning avsätter i sin tur impulser till
  hjärnsyrorna, så att dessa uppblandas med samma falska
  faktorer, och därigenom framkallar en oreda – en förvirring
  – som alltså även blir organisk.

• 85. Andens utveckling utgör dock en garanti för att
  förvirringen åter kan til1bakabildas under generationer
  framöver, som jag nyss nämnde.

• 86. Sådana skadade livsformer kan allt efter sin art vara
  olika belastade, och likaledes deras avkomlingar.

• 87. Allt efter utvecklingsstadiet hos den ande som tar sin
  boning i avkommans kropp, kan denna ande
  bli mer eller mindre skadad; en mycket lågt utvecklad ande
  avgjort mer än en högt utvecklad, som t.o.m. förmår att
  neutralisera sådana felstyrningar.

• 88. Sålunda är det absolut möjligt att en sinnessjuk
  livsform får avkomlingar, som inte på något sätt längre är
  anormala, som ni kallar det.

• 89. Men däremot kan efter många generationer, sedan allt
  åter är normaliserat, små resterande faktorelement i
  enstaka fall få vissa skador att bryta ut, som kan härledas
  bakåt.

• + Fantastiskt, men det finns ju så många sinnessjukdomar…
• 90  Semjase. Det skulle leda alldeles för långt.
• + Naturligvis. Får jag nu komma med en annan fråga ?
• 91  Semjase. Javisst.
• + Den gäller relativitetsteorins problem, särskilt
  tids-dilatationen.

• 92  Semjase. Det vet du besked om.
• + Jag frågar inte för egen del, utan för att frågeställarna
  vill ha svar från dig.

• 93  Semjase. På det viset! Naturligtvis. Men då måste jag
  framställa det hela lite fylligt:
  Det finns olika möjligheter att bemästra rymden.

• 94. Att nämna dem alla vore meningslöst, ty
  jordemänniskorna skulle finna dem obegripliga och alltför
  fantastiska.

• 95. Men med flygande föremål finns det bara en enda
  möjlighet att säkert behärska rymden.

• 96. Denna möjlighet är hyperrymdens, där en tidsdilatation
  upphävs, och där relativitetsteorien förblir just en sådan,
  nämligen en teori.

• 97. Men om en tidsförskjutning eller tidsdilatation skall
  kunna kopplas bort, måste hyperrymden brytas upp, som jag
  redan tidigare sagt.

• 98. Jag får inte gå in på närmare detaljer.
• 99. Men “språnget” sker i varje fall mycket snabbt under
  ögonblicklig urkoppling av skyddsskärmen, och under
  plötsligt stegrad hastighet, som resulterar i en
  blixt-snabb massaökning.

• 100. Det innebär, att den inledande proceduren sker så
  snabbt att – genom hastigheten och vissa bestämda processer
  som åstadkommes med apparater – materian inom milliondelar
  av en sekund förvrängs och ändrar tillstånd och blir till
  finmateria, som tidlöst kan genomkorsa överrymden.

• 101. Som sagt så kommer det inte bara an på hastigheten,
  även om denna millionfalt överträffar ljusets, utan flera
  procedurer måste också till.

• 102. Genom själva hastigheten uppnås den effekten att
  massan förändrar sig, och först därigenom blir ett
  hypersprång möjligt.

• 103. En kropps massa växer i relation till dess ökade
  hastighet.

• 104. Det betyder att massan kan bli oändligt stor.
• 105. Men våra skepp är nu skyddade genom skyddsskärmar,
  som förhindrar detta förlopp, och först sedan skärmen
  kopplats bort kan materialförändring äga rum.

• 106. Just denna procedur utnyttjas för att påskynda den
  egentliga förvrängningen av materian och åstadkomma en
  dematerialisering.

• 107. Därigenom paralyseras tid och rum samtidigt och
  upphävs; följaktligen blir skeppet rematerialiserat på sin
  bestämmelseort när det dematerialiseras på utgångsplatsen.

• 108. Hela detta förlopp tar inte längre tid än en
  milliondels sekund; alltså behöver inte heller livsformer
  som genomkorsar hyperrymden räkna med några som helst
  förändringar.

• 109. Flyger rymdskepp med lägre hastighet än ljusets, så
  kräver detta för det första oförsvarligt mycket tid – men
  så gäller dock alltid för nybörjare inom rymdfarten.

• 110. Alla lär sig ju först av erfarenheter och skaffade
  insikter.

• 111. För det andra är detta slags rymdflyg mycket farligt,
  och målet äventyras alltid.

• 112. Om rymdskepp bryter igenom ljushastighetsgränsen utan
  hjälp av hyperrymden, så råkar skeppet och dess passagerare
  ut för den katastrof som er relativitetsteori beskriver.

• 113. Hastigheter som överstiger ljusets medför mångahanda
  faror om inte hyperrymdens barriär bryts igenom och
  överrymden görs till bundsförvant.

• 114. Tidsdilatationen är bara en av dessa faror.
• 115. En ytterligare fara är den att också i detta fall ett
  rymdskepps massa ökas i förhållande till hastigheten,
  vilket under vissa omständigheter kan ha till följd att
  skeppet och dess passagerare förstörs.

• 116. Men det finns ytterligare många andra faror.
• 117. Alla livsformer måste dock gå igenom sin
  utvecklingsprocess; således samlar de erfarenheter och
  vetande.

• 118. Också våra förfäder hade att kämpa med dessa problem,
  och de förirrade sig i tid och rum.

• 119. På precis samma sätt gick och går det för andra
  livsformer.

• 120. Därför händer det ständigt att allahanda
  “tidsresande” ur det förgångna dyker upp, och ofta ställer
  de till med stora problem.

• 121. Ofta hittar de inte längre sina hemmavärldar, eller
  också finner de dem helt förstörda.

• 122. Då och då framträder också galaxfrämmande varelser av
  denna art som trängt ända fram till jorden, och som även i
  fortsättningen kommer att dyka upp gång på gång.

• 123. Några sådana “tidsresande” har redan i forna tider
  strandat på jorden och sedan inte kommit härifrån.

• 124. Ni känner till gamla sällsamma legender och sagor,
  som handlar om dem.

• 125. Under tidernas lopp dog dock många av dessa väsen ut
  eller degenererades eller uppblandades med jordiska
  livsformer.

• 126. Inte sällan förekommer det än i dag att sådana
  “tidfarare” besöker jorden.

• 127. Och det är många bland dem som aldrig mer återfinner
  sina hemmavärldar, utan därför helt enkelt slår sig ner var
  som helst i andra världar.

• 128. Men ofta förlorar de sig också i den vida rymden och
  förgås.

• 129. Inte sällan är de på väg i tusentals år, ja under
  milliotals år, medan det för dem förlöper bara några
  minuter eller ett fåtal år.

• 130. Hastighetens faror är mycket stora,
  och de börjar redan vid några få kilometer i timmen, om inte de
  flygande objekten eller fordonen är avskärmade.

• 131. Redan minimala hastigheter av några få kilometer i timmen
  påverkar materien till form, struktur och stabilitet om inte
  skyddande åtgärder föreligger.

• 132. Vad som naturligt följer är massaökning och
  materiaupplösning.

• 133. Det betyder att redan vid låga hastigheter ökas massan
  hos ett fordon eller ett flygande föremål omärkligt i
  förhållande till hastigheten, och därmed förorsakas en långsamt
  förstörande effekt.

• 134. Som sagt blir detta följden redan vid några få kilometer
  i timmen, men den obetydliga förändringen kan knappast påvisas
  med hjälp av er teknik.

• 135. Med låga hastigheter varar processen längre, och den kan
  sålunda ta hundratals år i anspråk.

• 136. Vid mycket höga hastigheter reduceras tiden till
  årtionden eller till några få år.

• 137. Också livsformerna själva påverkas av denna process,
  eftersom även deras massa förändras av hastigheten.

• 138. Hjärnans funktion skadas då dess massa förändras.
• 139. Detta får till följd att alla dess funktioner fördröjas,
  eller de kan t.o.m. helt utebli.

• 140. Med andra ord innebär detta att helt plötsligt kan
  tillfälligt utebli såväl tanke som reaktionsförmåga; i deras
  ställe råder tomhet.

• 141. Därmed förlorar livsformen kontrollen Över sig själv och
  sitt fordon.

• 142. Livsformen har effektivt mist behärskandet av sina egna
  funktioner.

• 143. Naturligtvis kan varje livsform i viss grad vänja sig vid
  dessa faktorer och lära sig behärska dem.

• 144. Men för varje slag av liv finns någonstans den absoluta
  gräns, förbi vilken misslyckande är oundvikligt.

• 145. Enligt jordiska begrepp kan det ofta dröja åratal, innan
  sådana händelser drabbar en människa.

• 146. Ung och kraftfull i alla avseenden kan människan stå ut
  med mycket, men även hennes tid kommer, då hon kommer till
  korta gentemot naturlagarna – om hon försöker sätta sig över
  dem.

• 147. Varje individ skiljer sig från andra, och därmed har hon
  också egna gränser och begränsningar.

• 148. Ett står dock fast: om en livsform nu en gång har råkat
  ut för ett fiasko i detta avseende, så har hon nått gränsen för
  vad hon tål, och hon får inte längre föra fordon av något som
  helst slag som kan nå upp till högre hastighet än vad hon själv
  tål – utom om fordonet i fråga är avskärmat mot den massaökande
  effekten.

• 149. Om jordemänniskorna bara ville beakta detta bud och
  alltså följa det, så skulle de kunna registrera en minskning av
  nöd och misär och av antalet invalider och döda.

• 150. Men människan är egensinnigt stoisk – som hon alltid
  varit och hon vill inte låta sig visas tillrätta.

• 151. Än i dag håller hon sig själv för att vara skapelsens
  krona, och hon lever i den vanföreställningen att hon skulle
  vara den enda mänskliga livsformen i Universum.

• 152. Men inte desto mindre skall du sprida denna information
  till alla dem, som redan betvingat sitt storhetsvansinne och
  som är beredda att följa våra anvisningar.

• + Fantastiskt ! – Jämfört med detta är våra utopiförfattare
  ingenting annat än beklagansvärda dussinförfattare utan
  fantasi.

• 153  Semjase. Misstag dig inte nu, för många bland dem kommer
  mycket nära fram till möjligheterna och verkligheten.

• 154. Verkligt goda författare av detta slag blir t.o.m. ofta
  inspirerade, och genom deras verk blir sedan människorna
  förberedda på det kommande.

• 155. Men likaså blir vetenskapsmän på detta sätt visade på
  bestämda områden och möjligheter, varefter de sedan forskar i
  bestämda riktningar och når resultat. Och detta säger du så
  enkelt ?

• 156  Semjase. Förvisso, för det är nu den givna tiden för denna
  upplysning, och dessutom gör sig många människor funderingar om
  detta – även om de bara förmodar sammanhangen.

• + Då är de senaste hundra årens snabba utveckling av teknik
  m.m. alltså inte enbart ett människans verk ?

• 157  Semjase. Nej, för även vi och många andra har bidragit
  till den, fastän denna utveckling beror av tidsåldern.

•  
• + Du menar Vattumannens tidsålder ?
• 158  Semjase. Ja, om denna era talar jag.
• 159. Den kommer att föra med sig omvälvande skeenden för
  jordemänniskan; mycket goda, men tillika mycket svåra.

• 160. Särskilt olyckligt blir därvid det religiösa inflytandet,
  ty denna intellektuellt-andliga tidsålder drar med simånga nya
  och dåliga slag av religion, varigenom människan skall bindas
  än hårdare fast vid sin villfarelse.

• 161. Men detta vill vi försöka att förebygga, ty annars sker
  detsamma som våra förfäder råkade ut för, nämligen att
  vetenskapsmännen så smånin-om kommer att på samma sätt svinga
  sig själva upp till vishetskonungar (IHWH, d.v.s. gudar), och
  utlösa samma katastrofer över väsen och solsystem –
  utmärkande för våra förfäder och många andra raser.

• 162. Det är nämligen alltid de, som först kommer underfund med
  det faktum, att över en livsform och över allting står ensamt
  Skapelsen, vilken dock i varje avseende förhåller sig
  fullständigt passiv gentemot varje som helst kreation eller
  skeende i hela Universum.

• 163. Själva dess benämning omtalar vad den är: Den är
  Skapelsen.

• 164. Ut över sju stortider skapar den liv i otaliga former,
  ständigt och åter ständigt.

• 165. Löpande skapar den nya livsformer – oupphörligt.
• 166. Men är dessa väl skapade, då överlämnas de åt sig själva,
  med sin utveckling som livsuppgift.

• + Ännu en fråga och den gäller själ och ande, Semjase. Träffar
  jag rätt med antagandet att de båda är ett och detsamma ?

• 167  Semjase. Javisst; själ och ande är bara två olika begrepp
  för en enda faktor, nämligen för anden.

• + Då så, och hur är det då ställt med det mänskliga psyket ?
• 168  Semjase. Om det vet och förstår du bättre än alla de som
  ni kallar psykiater.

• + Det där var ju en hel blomsterträdgård.
• 169  Semjase. Som du emellertid kan glädja dig åt.
• + Tack. – Men nu en fråga till, om livslängden. Du säger att
  den är genbetingad. Håller det streck till hundra procent ?

• 170  Semjase. Inte i den utsträckningen, nej. Åtskilliga
  andra faktorer spelar viktig roll.

• 171. Viktigast är därvid påverkan utifrån.
• + Det tänkte jag mig också. Kan du berätta mer om detta ?
• 172  Semjase. Det skulle föra alldeles för långt.
• + Kan så vara, men hur är det med detta hos er ?
• 173  Semjase. Lagarna gäller lika i hela Universum.
• 174. Om vi har en högre medellivslängd än jordemänniskan, då
  är detta betingat av hur vi lever.

• 175. Men forskning och utveckling spelar därvid en väsentli
  roll.

• + Det räcker nog, tack. Finns det då några möjligheter att
  påverka medellivslängden, bedömt efter våra nuvarande
  förhållanden ?

• 176  Semjase. Visst finns det, men dessa möjligheter får jag
  inte nämna.

• + Då lämnar vi detta. – men får du lov att säga något om hur
  man åtminstone skulle kunna motverka att sjukdomar bryter ut ?

• 177  Semjase. Tänker du på något särskilt ?
• + Jag tror visserligen inte på sånt, men jag tenkte på s. k.
  lyckobringare, på amuletter.

• 178  Semjase. Det är dårskap i varje sammanhang.
• + Hur är det då med metallegeringar o.s.v., och även med
  kristaller och ädelstenar, som lär skall kunna uppfånga eller
  absorbera viss strålning ?

• 179  Semjase. Det äger sin riktighet att en del sådana ting har
  en viss inverkan.

• 180. Men de ger bara delvisa resultat och är inte
  hundraprocentiga; likväl är de principiellt värdefulla och kan
  lindra mycken nöd och plåga.

• + Kan du ange några ?
• 181  Semjase. Javisst.
• 182. Fast jag skulle rekommendera dig att du behåller detta
  för dig själv.

• 183. Eftersom du inte har någon regelbunden inkomst av skäl
  som jag är väl medveten om, så skulle du kunna färdigställa
  dessa ting och sälja dem som särdeles nyttiggjørande
  hjälpmedel.

• + Jag är ingen materialist.
• 184  Semjase. Det har ingenting med det att göra, för leva
  måste även du.

• + Naturligtvis, men jag måste först fundera på saken.
• 185  Semjase. Gör det grundligt, för du skulle kunna hjälpa
  många människor därigenom.

• + Om det ligger till på det sättet…
• 186  Semjase. Så är det.
• + Då accepterar jag.
• 187  Semjase. Så lyssna då:……………………………
  ( 12 saker omnämnas här – vilka ändamål de tjänar och hur de
  görs i ordning. Det rör sig uteslutande om sådant som kan
  lindra reumatism och många andra sjukdomar. )

• + Tack, Semjase. Men finns det nu också någonting i större
  omfattning, som ger en kraftigare verkan ?

• 188  Semjase. Ja – jag kan ge dig en noggrann beskrivning på en
  maskin, som är mycket effektiv mot allehanda krämpor och
  sjukdomar.

• 189. Denna maskin åstadkommer det att hela kroppen piggas upp;
  den ger full genomblödning och ett återupplevande i samband med
  tillfrisknande från de mest varierande lidanden.

• 190. Det är fråga om en……………………………….
  ( Det följer en ytterst noggrann beskrivning över hur man
  bygger en maskin som har till uppgift att underhålla eller
  återge hälsan. )

• + Fantastiskt, Semjase. men hur skall jag kunna bygga denna
  maskin när jag saknar finansiella medel till det

• 191  Semjase. Du kommer att finna gynnare.
• + Men som jag ser det kommer en sådan maskin att gå löst på så
  där en 30,000 SFR.

• 192  Semjase. Trots det kommer du att kunna bygga den, och inte
  heller skall du behöva bekymra dig om ditt levebröd.

• + När du nu säger det så…… ?
• 193  Semjase. Så kommer det att bli.
• + Jag låter mig gärna överraskas. – Men nu har jag två frågor
  till: Hur uppstod det första livet ?

• 194  Semjase. Det har era vetenskapsmän en omfattande kännedom
  om.

• + Alltså var där inte bara plötsligt ett levande väsen, utan
  allt uppstod av en s.k.uratmosfär och de aminosyror som.
  bildas därur.

• 195  Semjase. Riktigt.
• + Min sista fråga: Vi har redan talat om (skriften) Talmud
  Immanuel flera gånger. Under de senaste 2000 åren blev
  Immanuel själv ständigt framhållen som en religiös huvudfigur.
  Skall nu detta nyligen inträffade framdragandet av denna dock
  sedan länge döda människa återigen tjäna det syftet, att man
  skapar en ny trosinriktning av honom, och gör honom till en
  idol? Skall ‘Talmud Immanuell utnyttjas till detta ?

• 196  Semjase. Nej. Immanuel själv var bara en människa som
  alla andra.

• 197. Det var bara det att han var utrustad med ett mycket
  stort vetande. Han utgör varken nå-on symbol, idol eller något
  annat.

• 198. Väl var han en lärare; en den andliga kunskapens och
  vishetens profet, men dock intet mer.

• 199. Livsformer – vilka de än är – bör inte vara föremål för
  idolisering eller t.o.m. för tillbedjan, som människan har för
  vana.

• 200. När vi därför lät hämta ‘Talmud Immanuel’ ur dess
  tvåtusenåriga gömsle, så var det endast av det skälet, att
  tiden för det sanna är inne.

• 201. Immanuels förmaningar är inte hans egen lära, utan
  Skapelsens och dess lagars, vilken Immanuel först har måst lära
  in, förstå och acceptera. Han har därmed endast tillkännagivit
  vad de naturliga lagarna kräver.

• 202. Än en gång skall inte det vansinnets misstag begås, att
  Immanuel åter blir betraktad – och idoldyrkad – som själva
  personifieringen av den lära han företrädde.

• 203. Fakta om Talmud bör läras ut och bli kända som sådana,
  utan att namnet Imanuel framhäves och förhärligas.

• 204. Av betydelse är endast sanningen och lagarna, men inte
  den person som bär fram denna lära, lagarna och sanningen.

• 205. Skulle därför en andra gång en kult uppstå kring
  Immanuel, så vore målet förfelat.

• 206. Den människan bör inte längre förhärligas, ty endast och
  allenast den sanna verkligheten och lagarna är av absolut vikt.

• 207. Men nu börjar min tid bli knapp för i dag, och jag skulle
  vilja tala lite mer om mitt uppdrag som jag bad dig om förra
  gången. ( Betr. I:a delen av uppdraget av d. 25.2.75 )

• + Innan du nu går, Semjase, så hade jag några mycket viktiga
  frågor till, d.v.s. om tiden räcker för dig och om det inte
  stör dig att jag återigen frågar om sådant, som du redan
  ingående har besvarat, så vitt jag kan förstå. Men jag har
  bekanta och vänner som ständigt ställer samma frågor.

• 208  Semjase. Fråga då, om det är så viktigt.
• + Tack, Semjase. – Frågorna har alltid samband med att vänner
  och bekanta Då samma sätt skulle vilja komma i kontakt med dig.
  At-minstone vore de glada om de finge bara en enda gång få se
  dig eller ditt strålskepp, eller fotografera eller filma, om än
  blott på avstånd. Finns det ändå ingen möjlighet att stilla
  deras begär efter kunskap o.s.v. ?

• 209  Semjase. Har jag då uttryckt mig oklart ?
• 210. Flerfaldiga gånger har jag ändå redan sagt att så inte
  kan ske, närmare bestämt under inga omständigheter.

• 211. Vi har sökt upp dig allena, och därvid förblir det.
• 212. Därvidlag kan intet ändras.
• 213 Jag känner till att några av dina vänner endast av det
  skelet skulle vilja få kontakt med mig, att de betvilar dina
  uppgifter och skulla vilja ha bevis.

• 214. Till och med dina fotografier förkastar de som bevis,
  eftersom de är för hårt bundna av misstro och felaktiga och
  orealistiska antaganden.

• 215. De tror, att de därmed skulle vara realistiskt tänkande
  människor, men i själva verket är det inte så.

• 216. Deras realitetsuppfattning är inte grundad på fakta och
  insikter, utan på en sjælvbedräglig bevisföring.

• 217. De tror, att endast det skulle vara verkligt som de kan,
  se med sina egna Ögon, men de tänker inte på, att de kan,
  bedras av sitt eget seende.

• 218. Bevis gäller endast som verkliga og de är grundade på
  vetande och erfarenheter, vilket innebär, att endast ett
  omfattande andligt-intellektuellt arbete -er möilighet till
  verklig bevisföring, men aldrig enbart ett skådande.

• 219. Vi gav dig av dessa grunder flera gånger tillfälle att
  bildligen bestyrka alla dina angivelser beträffande förekomsten
  av våra strålskepp.

• 220. Och trots att du har många goda bilder till förfogande,
  tror man dig inte.

• 221. Tvärtom, man fordrar ytterligare bevis av ett sådant slag
  att vi skulle tvingas bryta våra egna principer och upptaga
  kontakt också med andra jordemänniskor.

• 222. Men detta kommer vi inte att göra, och ej heller avviker
  vi i något annat avseende från vad vi har bestämt.

• 223. Vi varken vill eller får dock utöva någon press på
  jordemänniskorna för att söka övertyga dem om sanningen.

• 224. Vi får bara utföra det som ligger inom området för våra
  bestämmelser, och dessa säger att vi har utvalt dig, och att du
  skall sprida sanningen efter eget gottfinnande.

• 225. Hur du vill gå i land med detta, det Överlåtes till dig
  själv att avgöra, eftersom du är en fri livsform.

• 226. Förklara för dina vänner att vi är inte villiga att
  tillmötesgå deras begäran om kontakt.

• 227. Det är absolut omöjligt i varje avseende att gå in på
  det.

• 228. För övrigt skall du tills vidare inte göra några fler
  kort av mitt strålskepp, för de som redan finns räcker till
  fullo.

• 229. Jag gav dig tillfälle att skaffa fram goda fotografier,
  vilka dock i stor utsträckning betraktas med misstro.

• 230. Därför skall det för närvarande vara nog, ty det är
  varken vår eller din uppgift att häva tvivlares och kritikers
  andligen utvecklingshämmande göranden och låtanden.

• 231. Uppgifterna ligger inom helt andra områden, som du känner
  till.

• + Det där låter inte speciellt vänligt, och det gör mig
  besviken beträffande det att jag inte får ta några fler
  fotografier. Under din frånvaro har jag skaffat mig en
  filmkamera, eftersom jag ville ta en film på dig och ditt
  strålskepp.

• 232  Semjase. Din besvikelse gör mig ont, men allt måste bli
  som jag har bestämt.

• 233. Men jag vill ändå tillåta dig att använda din filmkamera
  på så sätt att du filmar mitt strålskepp.

• 234. På nära håll får du dock inte längre göra det, och mig
  själv får du inte avbilda på filmen.

• 235. Men jag kommer att ge dig en kort demonstrationsflygning
  med mitt strålskepp.

• + Tack. Från nära håll skulle jag ändå inte kunna filma, för
  då skulle kameran kunna förstöras. Du har i alla fall sagt
  tidigare, att jag finge fotografera ditt nya skepp på nära
  håll. Som du vet gjorde jag det också när du flög iväg vid
  förra kontakten. Men tyvärr lyckades det inte riktigt, för
  kameran exploderade så att säga i mina händer.
  Exponeringsmätaren och sökaren blev
  förstörda och kameran for ur mitt grepp. Jag fick lämna in den
  på reparation, och det blev dyrbart.

• 236  Semjase. Är det verkligen på det sättet ?
• + Naturligtvis, skulle jag ljuga för dig kanske ?
• 237  Semjase. Säkerligen inte, och det var inte menat så
  heller.

• 238 Jag är ledsen för det som hände, och jag skall reda upp det
  hela.